Var finns de folkkära muslimerna?

Terrordådet i Stockholm har väckt starka känslor. Ulf Nilson skriver att islam hotar att ta över Sverige med dess värderingar: ”Det är oundvikligt att det muslimska inflytandet växer. Kort sagt: vi befinner oss i krig”.

Andreas Carlgren skriver i sin tur en intressant artikel där han hänvisar till Koranen för att visa att islam inte är en våldsbejakande religion. Han menar att Sverige har slagit vakt om yttrandefriheten men svenskarnas okunnighet om islam ger dem inte förmågan att ”avslöja Lars Vilks förlöjligande av Muhammed som ett led i en kolonialistisk, rasistisk tradition”.

Jag tror inte att det finns mycket oväntat med den här debatten där många känner sig hotade av nya människor som flyttad in. Inte för länge sedan fanns det kraftiga protester i Papua Nya Guinea då många tyckte att de kineser som bor där hotar landets kultur.

Om av någon anledning europeiska kristna eller ateister, t.ex. svenskar, hade behövt emigrera i stora mängder till muslimska länder så skulle samma debatt och problem ha uppstått även där. Det verkar vara vanligt att alla kraftiga och spridande kulturer som den västerländska och på vissa ställen även den kinesiska betraktas som ett hot.

Därför känns alla dessa klagomål om islam som ett hot mot Sverige som rätt banala uttryck för beklagliga universella tendenser. Det är också glädjande att några svenskar har tagit upp kampen för att försvara muslimer. Men kampen om islam ska föras främst inom islam eftersom Carlgrens korantolkningar kan bli ointressanta för muslimerna då han inte är muslim.

Om det handlar an universella tendenser, finns det då någon utväg? Man kan skriva hur mycket om integrationspolitik som helst men jag tror att ett sätt att bli av med problemet skulle vara att en eller flera muslimer blir folkkära i Sverige. Oftast är det artister och idrottsmän som lättast blir folkkära.

När det gäller muslimer i Sverige så är det knappast någon som har kommit i närheten av Mohammed Alis status i USA. Och det faktum att han status i USA inte verkar ha hjälpt de amerikanska muslimerna låter inte lovande. Kanske är problemet inte muslimerna utan en blandning av etnicitet och religion. Mohammed Ali ser inte ut som den genomsnittlige muslimen. D.v.s. Sverige behöver en folkkär arabmuslim då det onda i islam ofta hänger ihop med bilden av den onda araben.

Även om man är rädd för att muslimer ska spränga sig på bussen eller tåget så är det arabansikten som man letar efter i praktiken när man stiger på. Det finns en tragikomisk anekdot för att bevisa poängen: när ett antal kristna araber hade samlats för att delta i protesterna mot bygget av en moské i New York, vände sig några ”vita” demonstranter mot dessa kristna araber i tron att de är muslimer. Till sist fick de räddas av polisen.

Vad har Sverige då att erbjuda när det gäller folkkära muslimer? Mustafa Mohamed har valts till årets svenska löpare och redan fått ett svenskt smeknamn ”Musse”. Darin kom långt i Idol och har en lovande karriär inom musikindustrin. ”Tyvärr” är de inte araber och tyvärr kopplar man inte ihop dem med muslimer. Men det är en bra början.




http://www.newsmill.se/artikel/2010/12/15/okunnig-kulturelit-avsl-jar-inte-rasismen-mot-muslimer

http://www.expressen.se/kronikorer/ulfnilson/1.2253836/ulf-nilson-ingen-risk-att-de-militanta-muslimerna-lyckas-i-sin-avsikt

http://www.vk.se/Article.jsp?article=27910