Två saker gör Mellanöstern till ett kontrasternas välde. För det första gör Islam och människors varma hjärtan Mellanöstern till en ödmjukhetskapande upplevelse för en västerlänning. Att gå på Kairos gator kan lätt upplevas som tryggare än att vandra i New York efter mörkrets fall. Att kunna möta människor som är hjälpsamma och gästvänliga är något utöver det ofta spända sociala livet i västvärlden.
För det andra präglas Mellanöstern av ryktesspridning och antirationalism. När jag besökte Egypten för första gången, några år innan jag blev Muslim, möttes jag av världens mest gästvänliga folk. Men jag överraskades samtidigt av ett par universitetsstudenter som påstod att Israel skickar tuggummi över gränsen som ökar egyptiernas sexlust och fördärvar moralen i landet.
Om man frågar någon varför han inte använder bilbältet får man svaret att det är Gud som bestämmer om man ska dö idag eller inte. Och en Miniatyrkoran hängande från spegeln, som man flyger igenom i fall det blir en frontalkrock, verkar öka chansen att döden ledet till Paradiset.
Det är dessa människor utan bilbälten som förvaltar Islams arv idag och det är dessa människor i fruktan av viagratuggummi som strävar efter en demokratisering av samhället. Men så länge en stor del av samhället är mottaglig för rykten, konspirationsteorier, ringaktning av logik lär varken Islam eller demokrati gagnas. Att försöka sekularisera samhällen i Mellanöstern har inte visat sig vara den rätta vägen att gå. Resultatet har bara blivit diktatur i nationalismens namn och moraliskt förfall i frihetens namn. Inte heller har mer fundamentalistiska trosinriktningar lyckats bidra till ökad logik eller människors ökade frihet att bestämma över sina liv. Resultatet har bara blivit våldförhärligande eller antirationalism.
Lösningen måste ligga i en reform av människors tänkande på deras egna villkor. Därför går vägen till ökat rationellt tänkande, organisering av samhället och frihet genom islam. Islam har en rik historia av teologiskt, filosofiskt, politiskt och sociologiskt tänkande. Både västerländsk sekularisering och inhemsk fundamentalism, i sitt ringaktande av den islamiska historian, skulle gå miste om denna resurs och språngbräda att vidareutveckla samhällen i Mellanöstern.
Idag har Mellanöstern tyvärr blivit ett historielöst samhälle där endast människors varma hjärtan och gästfrihet påminner om att man kan lära sig från det förflutna och skapa ett fundament för ett framgångsrikt anständigt samhälle. Men så mycket annat i människors sätt att tänka står i vägen för utvecklingen.
lördagen den 27:e juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar